Att sparka Bosnic är ett misstag

Blogg

Ni har säkerligen vid detta tillfälle nåtts av nyheten om att Vedran Bosnic har fått sparken som förbundskapten för Sveriges herrlandslag. Det är ett drastiskt beslut som kom flera veckor efter fiaskot mot Danmark i EM-kvalet. De senaste dagarna har jag funderat på vad jag egentligen tycker om förbundets beslut, och nu vill jag skriva ner några rader om min slutsats.

 

Förbundets beslut är ett stort misstag.

 

Efter matchen mot Danmark var jag kritisk, precis som ni som såg matchen. En av mina före detta lagkamrater, som spelar för det danska landslaget och som har ett förflutet i basketligan herr (ni kan räkna ut vem det är) säger att han aldrig sett Bosnic blir så utmanövrerad av en annan tränare. Andra halvleken var en närmare traumatisk upplevelse för alla som bryr sig om det svenska landslaget.

 

Vedran Bosnic är definitivt ingen perfekt baskettränare. Jag tror inte att han utvecklas i samma fart som han gjorde i början av sin karriär. Jag kommer ihåg när Bosnic var i Södertälje och var en mästare på att anpassa sig – minns att han någon säsong ändrade lagets spel så ofta att det blev oerhört svårt för motståndarna att scouta Kings. Jag minns även Kings anfallssystem med dubla loops och deras transformation från att vara ett lag som letar efter Kenneth Simms under korgen till att satsa på pick&rull-spelet och långdistansskyttet. Södertälje anklagades för att vara tråkiga, men faktum är att Bosnic var två steg före andra tränare och trygg på sin tron som Sveriges bästa coach. Ingen var i närheten.

 

Jag vet inte om det är samma version av Vedran Bosnic vi ser i landslaget. Det där med att anpassa sig ser jag inte längre – Sverige har nu haft liknande spelarrotation samt offensiv och defensiv identitet länge. Beror det på att det finns väldigt lite tid att förbereda laget och göra stora ändringar nu när de nästan aldrig får mer än handfull dagar att träna ihop sig? Det kan jag inte svara på.

 

Det jag fortfarande står fast vid är att ingen annan svensk tränare hade gjort ett bättre jobb de senaste fyra åren. Och jag kan garantera er att ingenting kommer att förändras när det gäller Jonas Jerebko och Jeffery Taylors närvaro – Jerebko har en bra relation med Bosnic och valde att inte spela av flera olika anledningar, Taylor kommer inte att spela för Sverige innan det sker stora personalförändringar inom förbundet även om Greg Popovich är förbundskapten.

 

Om mina påståenden stämmer kommer vi att få reda på inom en snar framtid. Vi får se vad Sverige kan åstadkomma med en annan tränare, och hur ofta våra största stjärnor är kommer att ställa upp för landslaget i alla fall nästa sommar. Det jag vill att ni inte glömmer är att Vedran Bosnic har fem segrar och två förluster som förbundskapten när Marcus Eriksson har varit med i spelartruppen. Glöm inte att Sverige med Bosnic oftast spelat högkvalitativt försvar – undantag finns, bland annat förlustmatchen mot Danmark – men att det är på den offensiva planhalvan Sverige misslyckats, framför allt utan Eriksson.

 

Jag undrar om förbundets stora beslutsfattare förstår vad de gör. Att sparka en tränare mitt under ett EM-kval är ett beslut som ger en rejäl dominoeffekt. Den kommande förbundskaptenen har inget annat val än att få Sverige att omedelbart bli bättre. Den röda tråden man haft i ungdomslandslagen, den som skulle förbereda unga spelare för spel i A-landslaget och vara en kopia av Finlands undervärk med Henrik Dettmann i spetsen försvinner också. Det här kommer att leda till kaos, och den enda möjligheten att överleva stormen är om Sverige med en gång börjar vinna, och då menar jag inte bara mot Danmark och Vitryssland, utan även mot storfavoriterna.

 

Vem blir den nya förbundskaptenen då? Min gissning är att det blir en utländsk lösning eller Peter Öqvist. Jag har hört eller läst om Adnan Chuk, David Visscher och Kevin Gaines som potentiella alternativ, men jag tror inte att de är med i diskussionen. Chuk har redan sagt att han lämnar herrlandslaget tillsammans med Bosnic, Visscher har inte coachat herrar på elitnivå på över ett decennium och Gaines är för grön för att ta ett så stort ansvar.

 

Oavsett vem det blir är det viktigt att att ha mer tålamod den här gången. Att ta svensk basket till nästa nivå är stort projekt som tar lång tid. Inte ett eller två år. Låt nya förbundskaptenen andas och förvänta er inte att Sverige kan slå Ryssland och Lettland utan sina bästa spelare, för det kommer inte att hända.

 

Vill avsluta med att tacka Vedran Bosnic för allt han gjort för svensk basket som förbundskapten. Tack för din passion och entusiasm. Tack för att ditt landslag alltid gav allt för Sverige, man ifrågasatte aldrig dina spelares inställning. Tack för att du gav Nick Spires och Chris Czerapowicz stort ansvar i landslaget när ingen annan hade gjort det, de hade inte varit där de är idag utan dig, och de kommer att göra livet för nästa förbundskapten betydligt lättare.

 

Nu går vi vidare till nästa kapitel. Holla.