Blogg

Denzel Andersson är den perfekta femte spelaren

Tydlig rollfördelning är en av de bästa kvaliteterna ett basketlag kan ha. Jag tror på rollfördelning. En grupp kan realisera sin potential bara när varenda individ som utgör den förstår hur man ska använda sina styrkor för att lyfta de omkring sig.

 

BC Luleå är ett lag som har tydlig rollfördelning. Ibland kan jag inte förstå hur de kan dominera som de gjort de senaste två säsongerna. Ja, Luleå har ett väldigt bra lag, men var avståndet till resten av basketligan så stort att ingen kunde besegra dem i Luleå Energi Arena? Eller att de endast förlorade två matcher i hela slutspelet?

 

Peter Öqvists mannar har den här säsongen förlorat två matcher: En mot Södertälje när Kings stod för en sanslös insats i andra halvleken och en mot Borås på hemmaplan när Nimrod Hilliard spelade i princip felfritt och slapp ha Quinton Upshur på sig stora delar av matchen. Luleå kommer att förlora någon mer match, men när grundserien är färdigspelad räknar jag inte med att de kommer att ha mer än en handfull förluster på sitt konto.

 

Vid det här läget vet vi vem som stänger matcher för Luleå, vilka som bär laget offensivt och defensivt, vad bänkspelarna tillför med. Medan konkurrensen fortfarande försöker lista ut vad de är kan Luleå ta sig igenom grundeserien på autopilot-inställningen.

 

En viktig pusselbit i lagets lagbygge är Denzel Andersson. För ett par år sedan trodde de flesta att forwarden skulle bli en utpräglad ”big”, någon som oftast befinner sig nära korgen, men Andersson idag är något helt annat. 21-åringen är lite överallt på planen, och trots sin unga ålder är han redan tillräckligt bra defensivt för att försvara på alla fem positioner. Coach Öqvist lät Andersson försvara point guards när hans fotarbete fortfarande lämnade en del önska, men det verkar som att Luleå-spelaren nu har knäckt koden.

 

Och vi behöver inte fördjupa oss i att Andersson skapar kaos i motståndarnas anfall med sina långa armar. Det var uppenbart ända sedan han debuterade i basketligan att han har fin tajming och att man måste höja bågen på sina avslut om forwarden är i närheten,  annars blir man blockad. Offensivt är Andersson långt ifrån finslipad, men han gör en del poäng på att springa i kontringar och lägga i bollar efter att ha tagit offensiv returer. Från långdistansen har det gått lite trögare den här säsongen, men vi vet att Andersson kan skjuta.

 

Det som gör forwarden viktig för Luleå är att han förstår sin roll. Andersson är SBL:s bästa ”femte spelare”, en startspelare som inte behöver bollen för att hjälpa sitt lag vinna. Sådana spelare är egentligen ovärderliga. En spelare jag ofta refererar till är Jason Thomas, en forward som jag spelade med i Borås Basket. Thomas var det femte alternativet i vårt lag, men han var ruskigt bra på att göra ”småsaker” och spela försvar. Denzel Andersson kan bli en längre version av Thomas, och det skulle nog räcka för att få chansen på en högre nivå än SBL.

 

Jag är imponerad av Denzel Andersson. Han är underskattad. Ett namn för landslaget?