Blogg

Jonte Karlssons situation är en skam för svensk basket

När Jonte Karlsson och jag förra året höll på med vår pajkastning på diverse olika medier tyckte jag att han inte var rätt coach för Borås Basket. Det tycker jag än idag. Jag tyckte att hans ledarstil aldrig skulle hålla i Borås. Det tyckter jag än idag. Jag förutspådde att han skulle misslyckas, en spådom som blev verklighet när Karlssons mannar åkte ut i kvartsfinalserien mot Uppsala. Borås Basket hade under hela säsongen stora skadeproblem, Karlsson själv hade ryggproblem, och på planen tvingades han coacha den absolut sämsta amerikanska importtrion Borås någonsin sett, men i den här branschen finns det inga ursäkter. Jonte Karlsson gjorde inte ett bra jobb i Borås.

 

Jag ifrågasatte klubbledningens beslut att anställa Karlsson, men tro inte annat än att jag har stor respekt för mannen. Jag skulle aldrig ifrågasätta hans basketkunskaper och vad han gjort för svensk basket.

 

Jag vet inte vad ni tycker, men i min värld är det en skam att Jonte Karlsson kommenterar SBL-matcher, skriver blogginlägg och gör podcasts där han, med en skämtsam ton, konstaterar att han för första gången i sitt liv är arbetslös. Det är berdrövligt. Det är skandal.

 

Missförstå mig inte, Karlsson är ruggigt duktig på att kommentera, skriva om basket och bjuda på underhållande citat. Han besitter en unik kombination av erfarenhet och verbala verktyg som gör att i princip allt han säger låter intressant. Man vill ju alltid höra Jonte Karlssons åsikt.

 

Problemet är att Karlsson hellre vill ha en konkret uppgift inom svensk basket, vilket är förståeligt. Han har ägnat sitt liv åt basket, men nu är han helt plötsligt arbetslös, och då har han inget annat val än kommentera och blogga.

 

Berätta för mig: Hur många människor inom svensk basket är större profiler än Jonte Karlsson? En handfull människor, i bästa fall. Hur många har spelat fler A-landskamper? Coachat fler lag? Varit involverade i svensk basket längre än honom? Kan mer om europeisk basket?

 

Att 60-åringen inte ens kan få ett jobb på förbundet, hos ett ligalag eller på något basketgymnasie känns bara overkligt, och säger en del om hur vi behandlar våra profiler som väljer att stanna i sporten när de lagt skorna på hyllan. Det finns en anledning till att de är få. Jag förstår att Karlsson är envis och att hans personlighet inte passar in överallt – det fanns en anledning till att jag var skeptisk när han anställdes av Borås Basket – men låt oss inte låtsas att Karlsson under stora delar av sina karriär  inte skördat framgångar. Jag skriver ofta att basketligan var som bäst 2013, precis som våra seniorlandslag. Vet ni vem som var landslagsanschef då? Jonte Karlsson. Är det en slump? Hell no.

 

När det var dags att ställa upp för sitt land och svensk basket kunde man alltid lita på Jonte Karlsson. Han var en sådan spelare som aldrig nej till landslaget. Nu är det dags för svensk basket att ställa upp för Jonte Karlsson.