Så här chockade Borås mot Jämtland

Blogg

 

Vad hände igår? Det är en fråga många inom basket-Sverige försöker hitta svar på efter Borås Baskets övertygande bortaseger mot Jämtland i den första kvartsfinalmatchen mellan de här två lagen. Hur kunde Borås, en vecka efter den förnedrande hemmaförlusten mot samma motståndare i den sista grundserieomgången och efter att ha förlorat fem matcher på raken, demolera en motståndare som på förhand ansågs vara den solklara favoriten?

 

Efter att ha sett matchen en gång till är jag inte lika chockad. Borås gjorde några taktiska förändringar som Jämtland inte var redo för, vilket i kombination med att Jämtland underskattade gästerna ledde till debaklet vi såg igår. Vi anade att jämtarna skulle slappna av efter sin stora seger i Boråshallen förra veckan, men de hade ingen plan B eller C och verkade tro att Borås-coacherna skulle ha samma taktik som sist.

 

Den största förändringen var att Henrik Svensson beordrade spelarna att strunta i att ”hedga” i pick&rull-situationerna och istället byta på alla screens i försvarsspelet. Hedge-varianten fungerade inte senast, då Toni Prostran är en mästare på att lösa sådana här situationer när två spelare är på honom och någon står helt öppen. I stället spelade Borås samma försvar de använde under stora delar av säsongen, ett försvar som ibland inte alls fungerade, men som gav Jämtland stora problem förstå två gånger de här lagen möttes.

 

På den tiden var Antto Nikkarinen Jämtlands point guard. Borås taktik då var att byta på allt och tvinga finländaren att attackera själv – nyckeln var att ingen annan fick hjälpa för att man ville att Nikkarinen skulle försöka slå sin försvarare en mot en. Man kunde leva med att Nikkarinen går förbi Brett Bisping eller Jyles Smith någon gång då och då, för han ville inte gå hela vägen själv ändå då han endast ville passa ut bollen.

 

Jag såg exakt samma taktik igår. Man byter på allt och låter Toni Prostran spela en mot en mot Borås stora spelare. Prostran må vara snabb och en mästare på att operera ur pick&rull, men han vill inte gång på gång gå på korgen mot stora spelare. Prostran vill helst skjuta trepoängare eller göra avgörande passningar.

 

När man byter som Borås i försvar är det inte bara Toni Prostran som har en ”miss match”. Även en stor spelare i Jämtland måste då få på sig en mindre försvarare, men Borås var enastående bra igår på att kommunicera, hjälpa varandra och göra en så kallad ”triple switch” som gjorde att Jämtlands stora spelare till slut inte hade på sig Borås kortaste spelare.

 

Offensivt uppfann inte Borås hjulet igår direkt. De var glödheta. Den enda skillnaden jag såg igår var att de spelade med mycket mer intensitet och försökte hitta snabbare lösningar, vilket är något Borå coachstab sagt att de ville göra under säsongens gång men aldrig lyckades åstadkomma. Igår gjorde de det. Det är dock enklare att göra det om man sätter varenda skott man hystar iväg, och sannolikheten att man är lika högprocentig två gånger på tre dagar är minimal. Vi får se om anfallet ser lika bra ut imorgon.

 

Jämtland var som sagt inte redo för de här förändringarna. Först försökte man lösa Borås defensiva taktik genom att låta Prostran spela en mot en – det fungerade inte – men efter det ville de brunka i varenda poäng under korgen, och med en sådan taktik kan man aldrig få rytm i anfallsspelet. Efter matchen sa coach Torbjörn Gehrke att spelarna måste röra på sig mer, men jag tror inte att det är justeringen Jämtland behöver. Naturligtvis är det alltid ett plus när spelarna rör på sig utan boll, men det Jämtland måste göra är i främsta hand att få stopp i försvarsspelet, springa mot Borås och, framför allt, attackera och fatta beslut bestämt när Borås väl har bytt i försvar.

 

Nu är det Jämtlands tur att leverera ett motdrag som totalt förändrar matchbilden. Jag förväntar mig ingenting annat än en spännande match imorgon, och kan knappt vänta tills den börjar. För 24 timmar sedan var Borås uträknat – nu är man 40 minuter från att nå semifinal. Man måste älska slutspelet.