De här spelarna har utvecklats mest

Blogg

MIP – Most Improved Player är en utmärkelse i NBA som delas ut till den spelaren som har utvecklats mest under en säsong jämfört med de tidigare åren i världens bästa liga. I Sverige ges inte ett sådant pris ut, men enligt mig skulle inte det vara en dålig idé att införa en sådan utmärkelse. Tänk er Mest Utvecklade Spelaren – MUS. Det var flera spelare som gjorde stora framsteg i basketligan i fjol, därför ska jag ranka de som var starka kandidater till att vinna ett hypotetiskt MUS-pris.

 

*ppm – poäng per match

*rpm – returer per match

*apm – assist per match

 

5. Jesper Eliasson: 2014-2015: 7.1 ppm, 4.5 rpm, 0.7 apm

2013-2014 : 4.6 ppg, 3.3 rpm, 0.5 apm

Eliasson har varit med i basketligan så länge att man glömmer ibland att han bara är 20 år gammal. Han är basketens Pippo Inzaghi – alltid på rätt plats. Jag vet inte hur många gratispoäng och returer Jesper har haft i sin karriär bara på grund av att han har bra basket-instinkter. I början av säsongen var han en av Jämtlands bärande spelare, men efter att Dee Ayuba anlände till staden sjönk hans statistik lite grann. Oavsett var det en klart godkänd säsong för Eliasson, och tittar man noggrannt går det att se att han har förbättrat de flesta statistikraderna. Särskilt imponerande var utvecklingen från straffkastlinjen – det har förbättrats med hela 26%.

 

 

4. William Gutenius: 2014-2015: 5.3 ppm, 2.0 rpm, 0.4 apm

2013-2014: 4.8 ppm, 1.5 rpm, 0.8 apm

Gutenius statistik har inte höjt sig lika mycket som Eliassons och det är säkert flera av er som undrar varför han är en bättre MUS-kandidat än nummer fem på den här listan. Men här handlar det inte så mycket om statistiken, utan det handlar om att Gutenius har mognat i sitt spel och blivit en stabil och etablerad ligaspelare. Nu för tiden är han en viktig rollspelare från bänken som får regelbunden speltid och inte sällan sätter stora skott. Förra året var de flesta fortfarande osäkra om han kan vara en viktig kugge i ett bra lag, men i år har Lerums stolthet definitivt visat att han klarar den uppgiften. Förresten, jag ska aldrig igen använda förkortningen ”MUS”, det känns obekvämt på något sätt.

 

 

3. Nathan Dawit: 2014-2015: 9.6 ppm, 3.3 rpm, 1.4 apm

2013-2014: 5.9 ppm, 2.7 rpm, 0.9 apm

Igår skrev jag ett helt inlägg om hur bra jag tycker att Dawit kan bli, därför ska jag inte tillägga mycket mer här. Han tog ett stort kliv i fjol och jag förväntar mig att han fortsätter på samma spår.

 

 

2. Wictor Grenthe: 2014-2015: 12.5 ppm, 6.7 rpm, 1.0 apm

2013-2014: 5.4 ppm, 4.1 rpm, 0.7 apm

Innan Wictor gjorde sin första träning med Borås Basket trodde jag att han var en robot som år efter år skickades in på plan av Vedran Bosnic för att begå hårda fouls. Chocken var stor när jag insåg att Wictor faktiskt hade post-moves och en ganska bra touch runt korgen. För Borås Basket sköt han hela 36% på treor, vilket var helt oväntat, speciellt med tanke på att han inte hade tagit en enda trea på fem säsonger. Det var dock i Nässjö Grenthe fick sitt fullständiga genombrott, vilket ledde till att han blev hett villebråd på spelarmarknaden så snabbt säsongen tog slut. När ni tittar på hans statistik får ni heller inte glömma att Nässjö spelade ganska långsamt och att han ständigt lyckades leverera poäng trots att Nässjös ”spacing” var obefintlig på grund av svaga skyttet utifrån. Kjellbom, Maråker och Palm är duktiga, men när de har lagt ner skorna på hyllan kommer inte det att finnas många svenska centrar kvar att välja mellan. Det är då Wictors värde kommer att stiga som aldrig förr.

 

 

1. Axel Nordström: 2014-2015: 12.6 ppm, 7.9 rpm, 2.0 apm

2013-2014: 7.3 ppm, 4.9 rpm, 1.5 apm

Nordström var kanske den största anledningen till varför mitt lag åkte ut i slutspelet, men det går inte att förneka hur bra han har blivit. Killen är ett monster. Är han den mest tekniska spelaren i ligan? Nej. Är han bäst på att skjuta? Absolut inte. Är han kortare än de flesta andra spelare som spelar på hans position? Ja. Han har tydliga brister, men det finns INGEN i ligan som spelar med mer hjärta. Dessutom har han blivit ruggigt bra på att använda sin atletiska förmåga för att få övertag över motståndarna. När Axel satte trepoängaren som sänkte Borås Baskets gulddrömmar i match fem av semifinalserien var det mer än tydligt att han har blivit en av ligans bästa spelare. Det kanske låter som en överdrift, men det är sanningen – coacher drömmer om att ha spelare med Axels vilja och inställning i laget.

 

Håller ni med om att Axel var årets MUS? Årets mest utvecklade spelaren? Årets MIP? Whatever.