Här summerar jag Borås Baskets säsonginledning

Blogg

bbbBorås Basket är mitt lag. Borås Basket var, som ni säkerligen vet, en stor del av mitt liv. Mina fem säsonger i klubben har gett mig oförglömliga minnen, men även format min personlighet, och jag är oerhört tacksam för varenda sekund jag tillbringat i Boråshallen med mina lagkamrater och coacher. Från klubbledningen till tiotal människor som arbetar ideellt för basketens framtid är den här organisationen förstklassig.

 

Jag vill naturligtvis att Borås Basket ska vinna, men där drar jag gränsen. Mitt jobb är att vara objektiv, och jag vet att mina läsare inte är trögtänkta – den dagen de känner lukten av att jag inte är objektiv kommer de att ifrågasätta min autencititet, och det är det sista jag vill.

 

Efter den första fjärdedelen av grundserien i basketligan kan jag konstatera att jag inte är inspirerad av Borås Basket. Så här tidigt på säsongen, med en ny tränare och flera nya spelare, behövde jag inte bli imponerad, men inspirerad ville jag bli.

 

När jag analyserar laget försöker jag få svaret på frågan: Kan Borås Basket nå SM-final? Jag vet att många inom klubben hellre tänker mer långsiktigt, men jag vill se semifinalbarriären för första gången krossas, och jag kan garantera er att publiken vill se samma sak, vare sig man vill erkänna det eller inte. I fjol tappade man 300 åskådare per match i genomsnitt jämfört med säsongen 2014-2015, och publikminskningen kommer att fortsätta även i år om man inte tar det sista, efterlängtade steget. Ingen vill stagnera.

 

Kan säsongen bli en succé även om finalspelet uteblir ytterligare ett år? Ja, visst, men då måste det här gänget steppa upp och vakna omedelbart.

 

Det ä en sak att börja säsongen svajigt på grund av att ny coach, nya spelare och nytt system måste installeras, men det är en helt annan sak när man förlorar på hemmaplan mot ett Nässjö som har haft enorma problem att hitta sitt spel och på bortaplan mot Malbas. MALBAS! Skånelaget förlorade samtliga matcher innan mötet mot Borås i genomsnitt med 23 poäng.

 

Någonting stämmer alltså inte. Det här gänget jobbar hårt, men genombrottet har inte kommit än, och kommer inte att komma om laget fortsätter att spela på samma sätt.

 

Jag har sedan säsongstarten sagt att Borås Baskets största problem är att det offensiva spelsystemet inte fungerar och att flera spelare, framför allt Trayvonn Wright och Shaq Hines, undviker att ta den fysiska kampen.

 

Anfallet har inte lett till någonting konkret. Jag menar, Borås får aldrig öppna skott när de sätter upp sina ”set plays” känns det som. Man studsar, och studsar, medan andra spelare flyttar på sig i all evighet, och till slut från man långa Hail Marry-avslut som Jakob Sigurdarson eller James Washington måste sätta med en hand i ansiktet. Det kommer inte att hålla i längden. Det finns ingenting fel med att plocka bort sitt ursprungliga tänk och komma med nya idéer och spelvarianter – många lag har gjort det förut. Man vill hitta ett spel som passar spelarna – inte vänta i en hel säsong att spelarna ska anpassa sig till ett spelsystem.

 

Inledningsvis gillade jag det jag såg av Wright och Hines, men de amerikanska importerna har försvunnit sedan dess. Trayvonn Wright leker Mikael Lindquist och poppar trepoängare, medan Hines de senaste tre omgångarna snittar tre poäng per match och helt plötsligt har blivit allergisk mot returer. Ingen av de här två vill sätta sin prägel under korgen, och ingen av de är duktig screensättare, vilket är en av anledningar till att anfallet inte fungerar. Jag är ledsen, men det här är professionell basket, och de måste börja producera.

 

De ska helst göra det omedelbart alltså, för vet ni vad? Uppsala kommer, som jag skrev förra veckan, att ta en av grundseriens fyra första platser, och jag vill helst inte att Borås Basket är laget som måste flytta på sig för att ge Upplandslaget utrymme bland top 4. Det är ju fortfarande november, men att inte ens förtjäna hemmaplansfördel i kvartsfinalen skulle innebära att laget har tagit ett enormt kliv bakåt jämfört med de tidigare säsongerna.

 

Jag gillar att unge Daniel Thuresson redan har blivit en plus-spelare. Jag gillar att James Washington och Jakob Sigurdarson har klickat, och ser fram emot att se John Brändmark i rotationen tillsammans med hemmafostrade Fredrik Andersson och Simon Gunnarsson. Allt är inte negativt, men Borås Basket har misslyckats med att inspirera mig efter åtta omgångar. Vi får se om jag känner detsamma efter rund två i basketligan.