Sheriff Drammeh gör succé i USA - och väcker hopp i Sverige

Blogg

sheriff

Jag minns när jag först såg Sheriff Drammeh spela. Det var en division I-match i Boråshallen när hans Telge mötte Borås Baskets utvecklingslag. Jag minns att jag inte var imponerad, och att två saker stack ut hos honom enligt mig:

 

1. Han var en turnover-maskin.

2. Han var väääääääldigt kaxig. Stängde sällan munnen.

 

Det jag vet nu och inte visste då är att turnovers inte borde oroat mig. Efter att ha lagt skorna på hyllan och börjat analysera spelare har jag insett att point guards som begår många turnovers oftast har en brantare utvecklingskurva. Det kanske låter orimligt, men det är sanningen. Om jag får välja mellan en spelfördelare som snittar 1.5 tunovers per match och en som snittar 4 turnovers per match tar jag det andra alternativet varje dag i veckan. Varför? För att jag inte vill ha en försiktig point guard, utan en som har en obeveklig vilja att skapa för sig själv och lagkamraterna. Jag vill ha kreatörer, och faktum är en smart spelare i slutändan lär sig av sina misstag. Så länge man inte begår oforcerade misstag, utan gör det när man vill få saker och ting att hända på basketplanen, bör man inte oroa sig för bortkastade bollar, speciellt om spelaren i frågan har andra unika egenskaper.

 

Nåväl, hade något sagt till mig då att nästa gång jag skulle se Drammeh skulle vara i U20-EM och att han skulle leda Sverige till flera imponerande insatser mot några av Europas länder hade jag naturligtvis inte trott på det. Och medan många dräglade över Drammeh potential var jag ännu en gång fokuserad på hans svaga sidor. Det här med att analysera har blivit en arbetsskada. Jag störde mig på att han stundtals var helt borta i försvarsspelet och att 20-åringen ibland tog beslut som var oförklarliga.

 

Men mot slutet av turneringen började jag inse att Drammeh är en speciell talang. Det gick inte att förneka det. Den där killen har vissa attribut som är fängslande. Hans långa armar, rörelsemönster och poänggörande fick säkerligen scouternas uppmärkasmhet, men det jag märkte var att Drammeh har den där härliga ”jag bryr mig inte vem som är framför mig, jag kommer att göra poäng på dig ändå”-attityden som jag gärna vill se hos fler svenska spelare och som man måste ha för att bryta barriärer och suga ut allt ur sin potential.  Jag hörde inte vad point guarde sa på planen eftersom matcherna streamades via Youtube, men det kändes som att han var samma kaxiga killen jag såg i Boråshallen – och jag älskade det.

 

Vi spolar fram fyra månader, och nu har Sheriff Drammeh påbörjat sin andra säsong på University of Hawaii. I fjol var svensken i princip bänkad, men nu… Nu har han anlänt.

 

Efter två matcher snittar Drammeh 15.5 poäng, 4 returer och 4 assist OCH får spela 39 minuter per match. 39 minuter per match!!! Jag hoppas att ni förstår hur stort det här är – Hawaii har ett seriöst basketprogram som är på uppgång och som i våras gick till NCAA-tournament. Om ett par veckor kommer Hawaii att möta anrika North Carolina! Med andra ord är Drammeh i perfekt position att utvecklas – han får stort förtroende och möter högkvalitativt motstånd i princip varenda vecka.  De här möjligheterna kan de flesta andra svenska spelare endast drömma om.

 

Jag har flera gånger sagt att jag hoppas att någon av unga point guard-talanger som Elijah Clarance, Melwin Pantzar, Felix Lemetti och andra kommer att bli en spelare av rang, så att vi i framtiden kan slänga in dem i mixen med Ludvig Håkanson och Tobias Borg. Point guard-positionen är djup i Europa, och historiskt sett har Sverige sällan varit djupt när det gäller spelfördelare.

 

Just nu ser det ut som att det är Sheriff Drammeh, en spelare jag aldrig nämnt i denna diskussion, närmast att ta den där platsen i framtiden. Jag hoppas att han kommer att fortsätta utvecklas och stanna på Hawaii i fyra år, ta vara på möjligheterna han fått och fortsätta överraska. Men framför allt hoppas jag att Drammeh förblir en kaxig, sjäkvsäker spelare.

 

Det har tagit honom längre än vad jag någonsin trodde i alla fall.