Sveriges damlandslag kan ta hem en medalj

Blogg

Nu när slutgiltiga EM-truppen är officiell är det dags att fokusera för fullt på mästerskapet som kommer. Det var under EM i Frankrike damlandslaget gjorde en fantastisk insats och vann folkets hjärta. Jag gillade dem så mycket att jag började kalla dem för tolv jättar, något mina kompisar tyckte var töntigt. Hoppas det blir lite mer accepterat den här gången (blink). Skillnaden nu är att förväntningarna är lite större, därför tänkte jag skriva några rader om lagets chanser att gå djupt i turneringen.

 

Oavsett vad slutresultatet visade var Sverige ett bättre lag än Italien för två år sedan. Det blev förlust dock för Lasse Johanssons trupp i öppningsmatchen i EM 2013, till stor del på grund av att Italien hade erfarenhet från de stora internationella tävlingarna. Det hade inte Sverige.

 

Den här gången är tjejerna två år äldre och mer erfarna. Det är just rutin och erfarenhet som ofta kan vara avgörande faktorer i jämna EM-matcher. Att veta att man redan har varit i samma situation och lyckats stå emot storfavoriterna kommer att vara en enorm fördel för damlandslaget.

 

De som läser bloggen vet hur ofta olika basketmänniskor jag pratat med påpekar kontinuitet som en viktig aspekt av spelarnas och lagets utveckling. Nio spelare som representerade senast i EM finns även i den slutgiltiga truppen inför denna sommar. Grymt! Binta Drammeh, Martina Stålvant och Josefin Vesterberg hoppar in i stället för Frida Aili, Malin Aasa och Katarina Andersson. De tre sistnämnda fick speltid och gjorde bra ifrån sig, men jag blir inte förvånad i fall deras ersättare får mer ansvar och gör ännu bättre jobb.

 

Det ser lovande ut, men allt är inte guld som glimmar. Två av lagets viktigaste spelare, Louice Halvarsson och Elisabeth Egnell, har haft stora problem med skador de senaste säsongerna. Det gick inte att känna igen Halvarsson på planen förra EM och det var efter sista matchen vi fick reda på att hon spelade skadad och behövde operation. Det bör vi ha i åtanke.

 

Jag vill gärna se att Ashley Key spelar fler minuter och startar fler matcher. Hon var lagets bästa försvarare som även sköt 40 % på treor, men ändå fick Key bara runt 20 minuter per match. Hon startade en match om jag kommer ihåg rätt, men då gjorde Egnell en svag insats och spelade utan förtroende, vilket fick Lasse Johansson att strunta i den där rockaden och låta ”Bettan” starta matcherna resten av turneringen. Det finns dock ingen anledning att Key ska spendera hälften av en EM-match på bänken och jag hoppas att coach Johansson inser det med.

 

Det här landslaget kan ta hem en medalj, tro inte något annat. Jag säger inte att de definitivt kommer att göra det, men kapaciteten att överraska finns. Hade Amanda Zahui och FarhIya Abdi varit med hade Sveriges landslag varit en av favoriterna att vinna hela EM. Det är precis det jag pratar om när jag säger att svensk basket aldrig har haft bättre utgångsläge att få sitt genombrott som en av landets största sporter. För tio år sedan hade nog ingen trott på att ett seniorlandslag i basket kan potentiellt vara ett av Europas bästa, men nu är det verklighet. Frida Eldebrink & Co – vi tror och hejar på er!

******

 

Idag kunde jag avslöja att Samuel Berkelund tränar med AIK. Berkelund, som är en av Nordens största talanger, har spelat för Södertälje, men vi får se om han kan tänka sig byta klubb. Serkan Inan var en stjärnvärvning, men att värva Berkelund skulle visa att AIK tänker långsiktigt och måste tas på allvar av andra klubbar redan nu, trots att de inte ens har gjort en enda match i division II.

******

 

Igår skrev jag ett blogginlägg om att Nässjö saknade skyttar i fjol. Under de senaste två dagarna har jag fått reda på att de för samtal om nästa säsong med Mantas Griskenas och Daniel Eliasson. Där har vi två bössor som skulle fixa Nässjös problem.

******

 

Tolv jättar är visst ett coolt smeknamn för damlandslaget.